18.9.08

Agugẓer










tugna sɣur Vlad Gerasilmov

17.9.08

Tugna tamezwarut n wemtiweg yettezzin i yetri yecban iṭij

ScienceDaily(15 cutember 2008)Imusnawen n tussnayyur sakknen-d tugna tamezwarut n wayen yezmer ad yili d amtiweg yettezzin i yetri yecban Iṭij .





Tugna n 1RSX J160929.1-210524 yeṭṭef Gemini

d wayen yezmer ad yilii d amtiweg ~8 tikkal taẓẓayt

n Yebter- (tawisnest tazeggaɣt).

( tugna sɣur Gemini Observatory)



Kraḍ imusnawen seg tesdawit n Toronto sqedcen agugẓer* Gemini North yellan di Mauna Kea di Hawai akken ad ṭṭfen tugniwin n yetri meẓẓiyen 1RXS J160929.1-210524 (yeggugen azal 500 iseggasen n tafat ɣef Akal) d wemtiweg n yetri-ya.

Amtiweg agi yesɛa taẓẓayt n wazal 8 tikkal tin n Yebter, yezga lewhi n 330 tikkal amecwar n Yiṭij-Akal f yetri-ines.(amedya amtiweg yeggugen akk deg unagraw aniṭij nneɣ Neptun yettezzi i iṭij azal n 30 tikkal amecwar n Akal-Iṭij.

''Tagi d tikkelt tamezwarut i nwala srid amtiweg yettban am akken yettezzi i yetri yecban iṭij-nneɣ '' i d-yenna David Lafrenière deg umagrad i yuzen i Astrophysical Journal Letters.''Ma newwid ttbutt fell-as ad yili d asurif ameqran ar zdat i tussnayyur. ''

Tifin n wemtiweg yettezzin i yetri yeggugen anecta akk f yetri-ines tessewham. Acku macci akka llan ttwalin imusnawen amek tteddun itran d wemtiwgen nsen.

''Tifin-agi tesmektayaɣ i tikkelt nniḍen acḥal mgaraden imeɣraden, ttemllaɣ daɣen dakken agama yezmer ad yesnulfu macci kan d abrid akken ad yesɛu itri amtiweg.'' i d-yenna Ray Jayawardhana ameskar n wedlis ara yeffɣen Worlds Beyond f yemtiwgen yellan berra n unagraw aniṭij-nneɣ.

Ilaq-aɣ azal n sin iseggasen akken ad iban s ttbut dakken d tidet ayen ufan imussnayyuren d amtiweg yettezzin i yitri-ines.

Tasuqelt tussna.blogspot.com

27.8.08

13.1.08

10.1.08

Ablog amaynut: http://tizwal.blogspot.com/

As nehdu i weblog ''tizwal'' snat tvidiyutin-agi i d-newwi seg tirza nneγ taneggarut ar Ottawa. nessaram-as teγzi laεmer d waṭas imagraden d leqdic igerzen.
G.t: tagara n tvidiyut tis snat a ttwalim ciṭ seg tmezgunt : tacbaylit uraren ilmeẓyen n tidukla tamaziγt di Ottawa.






Ilmend n umenzu n yennayer, Ferhat: Berwagiya

Ass n 6 di tuber 2006 . Tazeqqa n Collège de Maisonneuve .

9.1.08

Tenger ddunit !




Montreal, dujember 2006, -17. As tiniḍ tenger ddunit .

8.1.08

7.1.08

Tabagust n yesmilen

Llant snat tbagustin n yesmilen deg wegraw aniṭij. Tamezwarut, tesεa 32 imelyan km di tehri, tezga gar Meγres d Yebter. Tis snat d Tabagust n Kuiper, teggug nnig n 5 imelyaren km seg yiṭij , tezga deg tlisa n unegraw aniṭij.



Imelyan n yesmilen yesεan udem izelgen zgan di tbagust tameqrant, kra d imectiṭaḥ am uεeqqa, tiyaḍ sεant imiyyaten ikilumitren di tehri.

Ameqran deg-sen, Ceres, yesεa 952 km d netta kan i d imneneḍ f idra n tudsa ines tameqrant.

Kra imusnawen ttwalin dakken kra tγawsiwin yellan deg tbagust-agi, yezmer lḥal ttekkant deg tlalit n tudert deg wemtiweg Akal.

Tabagust ur temsawi ara : kra n temnaḍin d tilmawin akk ma d tiyaḍ ččurent d ismilen.

Tabagust n Kuiper


Tabagust n Kuiper tettusemma ilmend n umusnaw Gerard Kuiper, amezwaru i tt-ibedren deg iseggasen 1950. d acu kan nerğa alamma d iseggasen 1990 akken ad sbegnen imusnawen dakken tabagust-a tella s tidett. Tamnaḍt-agi tga am izebgaten, tesεa ugar n 35 000 n iẓra yugaren 100 km di tehri.

Tadusi ines tugar s 100 iberdan tabagust tameqrant.Am tbagust tameqrant, d nettat kan i d-yeqqimen seg uḍebsi mi d-yennulfa wegraw aniṭij. Snat seg 3 yemtiwgen imceṭaḥ llant dinna: Eris d Pluton.

Asigna n Oort


Tabagust n Kuiper tezga deg tlisa n wegraw aniṭij, yezmer tella taγawsa taneggarut i s d-yezzin: asigna n Oort. D imelyaren n yeẓra yedlan s wegris yellan deg-s, yezga deg tlisa n wegraw aniṭij-nneγ.

Anadi deg tbagustin

Pioneer 10, deg yulyu 1972, d taγawsa tamezwarut yuzen wemdan γer tbagust. Iγerruba Pioneer 11, Voyager 1 d 2, Galileo, Cassini, NEAR, Ulysses d New Horizons ula d nutni sawḍen armi tabagust n Kuiper .


Γas ugaden dakken iγerruba cegεen deg inigen imezwura ad ḥazen iẓra-agi .Imusnawen fehmen γef zik lḥal dakken f idra n tadusi tamectuḥt n tbagust ur telli tugdi fell-asen.

Ad nesmekti dakken Pluton tura yettiki i yeẓra n tbagust n Kuiper, kksent imusnawen seg wegraw n yemtiwgen.

6.1.08

Iḥulfan







Tamrikt ugafa











G.T: neḍfer abrid n tidukla imedyazen deg tira n yesmawen n tmura.